Den första Älska Livet ringen som gjordes, sitter på mitt finger.
Min ring var en julklapp till mig från min älskade morfar Willy. Inskriptionen är ÄLSKA LIVET. Jag tror det är den finaste present jag någonsin fått. Och den sista jag fick av min morfar innan han gick bort i cancer strax efter nyår 09/10.
Min morfar var en underbar man. Han genomlevde mycket, men gick igenom livet med ett leende. Han träffade kärleken i min mormor, de gifte sig, fick barn och barnbarn. Efter att min mormor förlorat kampen mot cancer för tio år sedan, fann han livsglädjen och kärleken igen i en underbar kvinna vid namn Gerd. Han gick själv igenom cancer. Han besegrade den, reste sig och levde vidare. Han var alltid glad och omtänksam och gjorde allt för att alla skulle vara glada och må bra. Han hittade glädjen i varje dag. Han var finurlig, så där som bara en morfar kan vara.
Men så en dag, kom den ikapp honom. Cancern. den var tillbaka. Förra hösten började morfar bli sjuk på riktigt igen. Som vanligt var han stark. Han visade inte att han hade ont. Han verkade oförskämt pigg. Samtidigt visste han nog på något sätt, att denna gången var det svårt. Det skulle inte gå. Och som anhörig står man maktlös bredvid och kan bara se på. Det var då idén till älska livet föddes. Efter lite efterforskningar fick jag veta att man kunde starta en egen insamling på cancerfonden.se. Det gjorde jag och döpte den till älska livet. Älska livet må vara en klyscha, men finns det en mening som beskriver min morfar, så är det nog den. (Insamlingen, som startades i november 2009 hittar du på på Cancerfondens hemsida. Här till höger ser du också direktrapporteringen om hur mycket pengar som samlats in hittills).

 

En månad senare var det jul. Det är en väldigt märklig känsla att dricka glögg, äta julmat och dela ut julklappar   tillsammans med någon när man vet att det är sista gången man kommer göra det. Men det gjorde vi, hemma hos morfar och hans älskade Gerd. Det blev dags för julklappsutdelning och i mitt paket låg det en liten påse, med en silverring. En kväll ett par veckor tidigare hade Gerd visat morfar min insamling på Cancerfondens hemsida, och efter det var det inte svårt för honom att välja en juklapp till mig. Ringen har prytt mitt finger sedan dess. På så sätt är han, hans livsglädje och sköna inställning till livet alltid med mig.
Jag har många gånger under detta år, mitt första år i livet utan min morfar, funderat på vad jag skulle kunna göra mer. Både för att hedra honom men också bidra till att INGEN ska behöva dö i cancer i framtiden. Denna insamling är ett litet, litet steg på vägen dit.
-Emma

Kommentarer inaktiverade.